En mycket sen fredags kväll flyger vi ner till Milano. Det händer saker på vägen, först en olycka på motorvägen upp till Arlanda, kortläsaren i taxin funkar inte, flyget är drygt en timme försenat... Bra början, tänker jag och blir lite orolig om det kanske är ett dåligt omen...
Vi landar på Malpensa senare är beräknat och det finns ingen hotelltransfer längre så vi tar en taxi igen... chaffören kan inte hitta hotellet... vi kör runt runt i de smala gränderna. Till slut är vi framme. Uppe på rummet visar det sig att det inte var städat... Vi flyttar till ett annat rum...
Klockan närmar sig halv två på natten och Christoffer är trött och törstig. Jag tittar in i minibaren på rummet och tar fram en jouceflaska men det finns ingen öppnare... Nu blir jag trött och irriterad. Efter mitt telefonsamtal springer en kille upp och öppnar en flaska åt oss.
Tja... han förklarar att de haft hotellet bara i 10 dagar. Sedan somnar vi.
