På morgonen ger vi oss ut på en promenad i gamla Sorrento. Själva kärnan i gamla staden är inte så stor. Mysiga smala gränder och små torg, massor med småaffärer med typiska sorrentoprodukter, ostar, lufttorkad skinka och limonchello!
Sorrento ligger högt på en klippa med en fantastisk utsikt över Neapelbukten och Vesuvius. Vi stannar till vid en kyrka och beundrar utsikten!
Efter en enklare lunch går vi tillbaka till hotellet och frågar om lämplig väg till Positano. Beskedet är att det är lite sent att åka nu på dessa krokiga och slingriga bergsvägar eftersom det snart kommer att bli mörkt. Men vi chansar.
Jag kör - alltid när det är begsvägar. Inte för att jag är duktigare på det än Bogdan utan för att jag lätt kan få panik när jag inte har kontrollen över bilen.
Vägarna är ganska smala och när vi kommer över bergspasset kan vi se Amalfikusten uppifrån. Det är en fin solig sen fredageftermiddag och inte så mycket traffik så det går smidigt men jag får jobba ordentligt i alla miljoner kurvor uppför och nerför.
När vi närmar oss Positano är det fortfarande långt kvar till solnedgången så vi fortsätter till nästa by, Praiano. Vi vill se Positano från olika håll. Och det är en vy som jag blir helt fascinerad över. Byn ligger i en ravin och husen ser ut att vara insprägda i klipporna eller fastklistrade utanpå dem. Så underbart pittoreskt!
Sedan kör vi ner i byn, så långt ner som vägen tar oss. Framför oss har vi en skolbuss som stannar till här och var och lämnar ut småbarn till deras föräldrar. I någon av de snävaste kurvorna måste bussen backa för att klara av svängen. Det är en riktigt smal väg - enkelriktad! När vi lämnat in bilen till en kille på parkeringen fortsätter vi till fots.
I en av de smalaste gränderna hittar vi ett litet café så vi sätter oss en stund och dricker kaffe och äter bakelser. Tiden går fort nu och solen har redan gått ner. Vi vandrar vidare ner till havet genom gågator med butiker, caféer, kyrkor och gallerier. Nere på stranden ser vi att de första kvällsgästerna kommer in till restaurangerna. Vi tittar upp på alla de husen som verkar klättra uppför klipporna. Det är så annorlunda mot Sverige och Polen och allt annat vi har sett hittills. Hela byn känns på något sätt vertikal. Fantastiskt vackert!!!
Nu blir det mörkt ganska snabbt så vi skyndar oss tillbaka till bilen och kör till hotellet. Många foton blev det!
