Polen i juni

Påsken

Enligt den polska traditionen fortsätter fastan under hela veckan fram till påskafton. Under förmiddagen brukar man ta med sig en liten korg med smakprover från påskbordet till kyrkan där präster välsignar maten.

Sedan ett par år tillbaka äter vi vårkyckling till påskmiddagen. Här kommer recepten.

Skriv ut Vårkyckling på planka Tillagningstid: ca 50 minuter Ingredienser Beräknat för 4-6 portioner Kyckling 4   vårkycklingar rosmarin timjan 3 msk  portvin, går att byta ut till rött eller vitt vin Grönsaker 1 knippa(or)  späda morätter 8   stora rädisor 4   majrovor 1   huvud romanesco 1   citron Sås stekspad från kycklingen 1 dl  portvin 2 msk  smör 1 msk  honung Tillbehör olivolja 8 skiva(or)  parmaskinka 1 kruka(or)  körvel salt peppar Gör så här: Kyckling Sätt ugnen på 225°C. Stek vårkycklingarna tillsammans med rosmarin och timjan i smör och olja i en panna på hög värme tills de fått färg. Stäng av plattan och häll 3 msk portvin över kycklingarna. Sätt in pannan i ugnen och låt stå tills innetemperaturen i låret nått 72°C, ca 30-35 minuter. Vill du lägga över kycklingen i en ugnsfast form, se då till att även stekspadet kommer med. Grönsaker Koka upp rikligt med vatten tillsammans med salt och lite citron i en kastrull. Skala majrovorna. Klyfta rädisor, romanesco och majrovor och koka tillsammans med morötter i 3 min tills de är al dente. När de kokat klart häll över i en sil och skölj med kallt vatten, gärna isvatten. Sås Ta ut kycklingen ur ugnen och pannan och låt den vila. Värm stekspadet från kycklingen tillsammans med en klick smör, portvin och honung. Låt koka ihop låt och reducera till hälften. Rör tillsist ner 2 msk riktigt smör. Gnid in en planka med olivolja. Lägg grönsakerna och kycklingen på plankan. Garnera med parmaskinka och ev. någon färsk örtkrydda, ex. körvel. Krydda med salt och peppar. Servera såsen vid sidan av. Önskas rätten matigare servera med nykokt färskpotatis. 1 2 3 4 5 (29 röster) Bra

Lindvallen

Sportlovet tillbringade vi som vanligt i Lindvallen. Den här gången åkte jag och barnen med Karin, Hanna och Henke, våra scoutvänner. Vi bodde i en fin och stor lägenhet nära backen, Adam.

Det var en härlig vecka med bra skidåkning och sol men lite för mycket vind. Det blåser tyvärr ofta i Lindvallen och då kan det innebära stängda liftar. Det hände oss nu också. Som tur var fanns det även annat att göra, bio och Experium. Kul för alla åldrar! En dag åkte vi i Trysil. Superkul! Där hälsade vi på våra vänner från tidigare sportlovsresor. Och sista kvällen tog vi bandvagn upp till Snögubben och åt massor av gott köttfondue.

Efter den långa vintern är vi nu glada att våren har kommit. Om en månad åker jag, Christoffer och Paul till mormor i Gdansk. Samtidigt planerar Bogdan och Michal hälsa på hos hans moster.

Fram till dess hoppas vi på värme och sol i Sverige.

Rosetta

Det är lördag och en kylig och solig morgon. Jag fick tips att åka upp till högsta bergstoppen i området, Rosetta, på drygt 2 400 m.ö.h.

Fantastisk utsikt! Och bra skidåkning. Vi åker vid bergsfoten en hel dag, lite ringrostiga men kul har vi. Det är så varmt att vi sitter ute och äter lunch och njuter av utsikten.

Sedan tar vi linbanan upp till toppen.

Det är brant och plötsligt får vi en känsla av att vara i riktigt höga berg. Härifrån åker man inte skidor längre, det är bara branta klippor och en platå med ett vandrarhem.

Storslaget!

Efter en kort promenad i närheten av toppstationen åker vi linbanan ner igen och fortsätter med skidåkningen.

Trötta men glada återvänder vi sedan hem och efter en god middag träffar vi alla våra nya och gamla kompisar från vårt sällskapsresa. Vi umgås en stund och sedan går vi hem och somnar fort fullmatade med de vackra utsikterna och den friska bergsluften.

Imorgon väntar första dagen med skidskola för Christoffer.

San Martino di Castrozza

På morgonen, utsövda och förväntansfulla hyr vi bil på flygplatsen och kör upp till en liten alpby nära Trento, San Martino di Castrozza.

Byn ligger i en djup ravin eller kanske snarare en dal med många fina skidbackar runt omkring. Efter några timmar på motorvägen klättrar vi upp till ett bergspass, Passo Rolle, på nästan 3000 meters höjd.

Christoffer njuter av vår färd. Eftersom jag inte har någon vuxen med mig i bilen får han uppgiften att läsa den karta som vi köpt på vägen och guida mig. Det tar en stund för honom att förstå hur man gör men efter si så där 10 mil blir han en fullfjädrad guide.

En tidig eftermiddag är vi på plats. Vi packar upp, går en promenad för att handla och hyra skidor till Christoffer. Senare på kvällen går vi ut och äter en god pizza. Nu känner jag att vi är på semester.

Flyg till Dolomiterna

Tillsammans med mina polska vänner åkte vi skidor i Italien, jag och Christoffer. Sista veckan i januari. Det var första gången vi var där och det visade sig vara en mycket härlig upplevelse.

En mycket sen fredags kväll flyger vi ner till Milano. Det händer saker på vägen, först en olycka på motorvägen upp till Arlanda, kortläsaren i taxin funkar inte, flyget är drygt en timme försenat... Bra början, tänker jag och blir lite orolig om det kanske är ett dåligt omen...

Vi landar på Malpensa senare är beräknat och det finns ingen hotelltransfer längre så vi tar en taxi igen... chaffören kan inte hitta hotellet... vi kör runt runt i de smala gränderna. Till slut är vi framme. Uppe på rummet visar det sig att det inte var städat... Vi flyttar till ett annat rum...

Klockan närmar sig halv två på natten och Christoffer är trött och törstig. Jag tittar in i minibaren på rummet och tar fram en jouceflaska men det finns ingen öppnare... Nu blir jag trött och irriterad. Efter mitt telefonsamtal springer en kille upp och öppnar en flaska åt oss.

Tja... han förklarar att de haft hotellet bara i 10 dagar. Sedan somnar vi.

San Sebastian

Efter Lourdes och de vackra bergskurörterna med sekelskiftes atmosfär, varma bad, kasinos, en doft av svunnen tid från början av 1900-talet känns San Sebastian som en modern storstad.

Vi gör nu en miniutflykt till Spanien. Det är inte långt, bara ca 30 km från gränsen men så annorlunda! Vilken rikedom! Vi är fortfarande i Pyreneerena, som med sin mjuka grönska liksom omfanar staden.

Det är varmt så vi stannar till vid stranden för att bada innan vi tar in på vårt hotell. Som vanligt glömde vi köpa en karta över Spanien och den vi har i bilen räcker bara till gränsen.

Det finns flera stränder i staden. Medan vi väntar på att få köra in i ett parkeringshus ser vi på stadsbussar som stannar till vid parkeringens infart. Ut väller ungdomar med surfbrädor på ryggen och med strandväskor. Unga, glada tjejer och killar som väljer att spendera sin söndagseftermiddag vid havet. De blandas med barnfamiljer som förutom sina väskor bär på upblåsta badleksaker.

Alla går åt ett håll - mot havet. Det är riktigt varmt nu. 20 min senare har vi lyckats att hitta en parkeringsplats och beger oss till stranden. Det är mycket folk och relativt få försäljare. Lugnt, stilla. Vi får en stund av vila och avkoppling. Christoffer hoppar i vågor allt vad han orkar. När det blir för djupt hänger han runt sin pappas hals och tvingar Bogdan att hoppa också. Det känns att tiden har stannat en stund. Det är bara sol, havet och en skön strand.

Så småningom blir det dags att åka till hotellet. Det ligger vackert uppe på en bergstopp med en fantastisk utsikt över biskayabukten åt ena hållet och och stadens äldre områden åt andra.

Medan vi äter middagen springer vi ut flera gånger för att inte missa solnedgången över oceanen. Fascinerande!

Natten kommer in snabbt här. Det är härligt varmt och väldigt mörkt som det bara kan vara i sydländerna.

Från vårt hotellrum, lite senare, beundrar vi utsikten över viken och staden i kvällsbelysning och sedan i morgonsol. Den vyn kommer jag att bära med mig länge, länge...

Någon gång vill jag komma tillbaka hit och njuta av denna skönhet lite längre.